Trattkantarellpaj med bacon

Paj med trattkantareller och bacon

Paj med trattkantareller och bacon

Det är fortfarande fullt med svamp i skogarna här i Stockholmsområdet. I söndags plockade jag några liter när jag var ute och joggade. Jag har alltid med en liten plastpåse i fickan, så blir det naturliga intervallen när jag springer mellan mina kantarellställen.

Allra godast tycker jag det är att smörsteka kantarellerna och äta på rostad macka. Det behöver ni inget recept till, men här kommer istället mitt näst godaste recept – trattkantarellpaj med bacon.

Ingredienser

Pajskal

  • 3 dl vetemjöl
  • 100 g rumsvarmt smör
  • ca 1 msk kallt vatten

Blanda allt till en fast deg och låt vila i kylskåpet en stund. Därefter trycker du ut degen i en pajform och naggar botten med en gaffel. Förgrädda i 10 min i 225 grader.

Fyllning

  • 1,5 liter trattkantareller (1 liter funkar också, men jag gillar när det är mycket svamp)
  • 1 paket bacon
  • en rejäl klick smör
  • 3 dl mjölk
  • 3 ägg
  • 2 dl riven ost
  • 1 dl hackad persilja

Stek kantarellerna tillsammans med baconet (först i med svampen i en torr stekpanna, när vätskan kokat bort lägger du i smör och bacon). Vispa ihop ägg, mjölk, ost och persilja. Tillsätt därefter kantareller och bacon. Häll i äggstanningen i pajskalet och grädda i ca 25 minuter i 225 grader.

En sallad och ett glas rött passar väldigt bra till det här!

/Kajsa

 

Halloween i skogen

Nu när det blir mörkt redan på eftermiddagen är det lätt att man inte kommer ut på vardagarna utan hamnar i soffan med TV, surfplatta eller något annat som inte är fysiskt utmanande.

Fira Halloween i skogen i år!

Fira Halloween i skogen i år!

Jag tröttnade häromdagen på att min äldsta son satt i soffan och spelade spel, därför övertalade jag honom att hänga med ut i skogen. Han var tveksam, men när jag lockade med ficklampan kom han med. Vi har turen att bo precis intill en liten skog, därför behövde vi bara korsa trädgården så började äventyret.

Vara i skogen när det är mörkt är väldigt spännande!

Vara i skogen när det är mörkt är väldigt spännande!

Vi smög omkring i skogen och hade hur kul som helst. Det var lite läskigt, men mest spännande. Vi kommer snart att göra det här igen. Min son tyckte till exempel att han såg ett grävlingshuvud utan kropp! En sådan sak gör ju att man måste ut igen, om man nu vågar…

Allt ser lite annorlunda ut i ficklampans sken.

Allt ser lite annorlunda ut i ficklampans sken.

Den här leken passar väldigt bra nu när det är halloween, men att gå ut i en mörk skog med ficklampa är alltid spännande.

På Naturskyddsföreningens facebooksida finns fler tips på roliga aktiviter du kan göra i skogen när det är mörkt.

/Kajsa

 

Vad gör myror på vintern?

Vi gick förbi en myrstack häromdagen när vi var ute i skogen. Vi tittade på stacken, såg några myror som kröp omkring ganska långsamt och funderade över hur de har det på vintern. Jag berättade att de sover i marken under myrstacken.

Vi funderar över myrornas vinterplaner vid en myrstack i höstsolen.

Vi funderar över myrornas vinterplaner vid en myrstack i höstsolen.

-Men hur ser det egentligen ut därnere? undrade min sexåring. -Sover de i egna rum som jag? -De vill nog ligga och gosa tillsammans, svarade jag. Då visste jag inte hur många myror som faktiskt ligger och gosar ihop. Nu har jag kollat upp det. Så här har myrorna det på vintern…

Snart sover allihop!

Snart sover allihop!

Till skillnad mot många andra djur samlar de ingen mat inför vintern, eftersom de går i dvala. Det betyder att de andas mycket långsamt och ligger stilla nästan hela vintern. Den näring de har i kroppen räcker minst sju månader.

Varje myrstack är lika djup som den är hög. Hela stacken och snön skyddar mot kyla och de flesta vintrar blir det inte köldgrader i deras sovkammare. Om det skulle bli rejält kallt klarar myrorna temperaturer ända ner till -100 grader. Redan på sensommaren börjar deras kroppar att ställa om sig för kyla. När nätterna blir längre och dagarna blir kortare ”känner” myrorna att det ska bli kallt om några veckor. Då bildas glycerol i alla mikrosmå celler. Man kan jämföra glycerol med en antifrysvätska.

Myrorna ligger i klumpar om flera tusen så att de värmeisolerar varandra. Längst in i varje myrklump ligger en drottning. Hon måste ha det bästa skyddet eftersom utan drottningar kan inte stacken leva vidare.

Man kan förstå att grävlingar, gröngölingar och andra djur gärna gräver i myrstackar på vintern. Att hitta en klump med tusen myror måste ju vara bingo för någon som är väldigt hungrig.

Så var det detta med att ligga och gosa. Tänk att göra det med 999 andra hela vintern, som myrorna! Mysigt eller bara trångt? Det kan man fundera på nästa gång man går förbi en myrstack…

/Kajsa

Bananpannkaka – bra utflyktsmat om man hinner ut

Med risk för att bli tjatig så kommer ett nytt tips om pannkakor. Det här är inte bara gott och lätt att ta med i skogen, det är dessutom perfekt när du har en banan hemma som börjar se brun ut.

Släng inte! Gör pannkaka istället.

Släng inte! Gör pannkaka istället.

Jag har läst om bananpannkaka på så skilda ställen som Sofie Fahrmans modeblogg och i Bamse. Alla verkar gilla det här. Grundreceptet är att blanda en mosad banan med ägg, men jag har lagt till vetemjöl för att smeten ska hålla ihop lättare. Det blir ca 6 små plättar på en banan.

Det här behöver du.

Det här behöver du.

Ingredienser
1 banan
1 ägg
1 rågad matsked vetemjöl

Mosa bananen och vispa ihop med ägg och mjöl.

Sätt igång att mosa och vispa.

Mosa bananen och vispa ihop med ägg och mjöl. Stek små plättar i medelvärme i mycket smör. Det går fort, vänd på dem efter ca 30 sekunder . Ingen idé att börja diska eller tänka på annat.

Mycket smör i stekpannan, då blir det gott och enkelt att vända pannkakorna.

Mycket smör i stekpannan, då blir det gott och enkelt att vända pannkakorna.

OBS! Gör plättarna små, annars är det jättesvårt att vända dem. Ett plättjärn skulle vara perfekt, men jag har inget. Ska önska mig det i julklapp…

Ibland går det inte att vänta tills man kommit ut i skogen...

Ibland går det inte att vänta tills man kommit ut i skogen…

Den här gången hann det bli kris innan vi kom ut i skogen. Ettåringen ville äta bums! Vi andra kunde hålla oss tills vi kom ut. Då fick vi nytta av den här smarta prylen för att krydda bananpannkakorna. Gott! Vill du ha mer inspiration när det gäller pannkakor kan du också läsa om pannkaksbilar , ugnspannkaka eller fläderpannkaka.

/Kajsa

Kul höstpyssel

Stor koncentration när vi ska göra en familj av kastanjer och rönnbär...

Stor koncentration när vi ska göra en familj av kastanjer och rönnbär…

Nu på hösten finns det massor av roliga saker i naturen att leka med. Häromdagen gick vi förbi ett kastanjeträd och då kunde vi inte låta bli att plocka fina kastanjer som låg på marken. Efter det passerade vi en rönn och då plockade vi vackra rönnbär.

När vi kom hem satte vi igång att pyssla. Med hjälp av tandpetare gjorde vi roliga fantasidjur. Rönnbär blev ögon och tandpetare ben.

Ett litet hål med saxen gör att det är lättare att trycka i tandpetaren.

Ett litet hål med saxen gör att det är lättare att trycka i tandpetaren.

Ibland var det svårt att trycka i tandpetaren, då förberedde jag med saxen. Saxen använde jag även till att justera längden på tandpetarna.

Det var hur kul som helst och nu står alla djur på parad här hemma.

Hela vår familj, plus några kompisar som kastanjedjur. Den stora är jag har min son  bestämt. :-)

Hela vår familj, plus några kompisar som kastanjedjur. Den stora är jag har min son bestämt. 🙂

/Kajsa

Rökt älgtunga – en delikatess!

image

Nu är det är det älgjakt i hela landet! Kanske jagar du själv eller känner någon som jagar. Chansen är ganska stor, cirka 260 000 personer kommer att jaga i höst, flest män, men ungefär 17 600 är kvinnor. Jag och Annette, som också skriver på den här bloggen, är två av dem. Sammanlagt fälls 95 000 älgar i Sverige i år, så det blir en hel del kött att äta upp.

En styckningsdetalj som många inte bryr sig om är tungan. Några har kanske en principiell invändning mot att äta något som någon annan haft i munnen – glöm det. Tungan är en god och mör köttbit om den tillagas rätt. Oftast brukar man koka tunga, men då blir den bara blek och tråkig. Prova att röka den istället. Jag lämnade in en älgtunga hos Svartrökarna här i Vallentuna för ett tag sedan. Han som tog emot den hade aldrig rökt tunga förut, så det blev ett spännande experiment. I helgen var det dags att smaka. Det var jättegott, en delikatess helt enkelt!

Om du inte jagar själv kan du fråga någon som gör det om du kan få en älgtunga. Röka kött kan man göra på många ställen, fråga närmsta större mataffär med charkdisk, röker de inte själva vet de säkert någon som gör det. Jag har betalat cirka 120 kr kilot när jag lämnat in kött för rökning. En älgtunga väger ungefär ett par trehundra gram.

Kom ihåg – älgkött är inte bara gott, utan även klimatsmart och närodlat.

/Kajsa

 

Var växer trattkantareller?

Var finns egentligen trattkantarellerna???

Var finns egentligen trattkantarellerna???

Just nu är svampsäsongen i full gång. Facebook, instagram m.m fylls av bilder på stolta svampplockare med korgar fulla av svamp. Är du inte en av dem? Har du inte något bra svampställe? Då ska du få ett tips, så du vet var du ska leta.

Jag har märkt att trattkantarellerna alltid växer på samma ställe som husmossa. Därför letar jag först efter platser i skogen där det växer husmossa och där börjar jag titta efter trattisar. Nu är visserligen husmossa en av landets vanligaste mossor, men det är ändå enklare att hitta svamp när man kan det här knepet.

Så här ser husmossa ut.

Så här ser husmossa ut.

Husmossa är ljusgrön och täcker marken med en mjuk, lite fluffig matta. Den användes för att täta husväggar förr i tiden och är en av landets vanligaste växter. Här kan du läsa mer om husmossa, så du är helt säker på att du hittat rätt.

På den här bilden är inte bara två pekfingrar, utan två trattkantareller. Ser du båda svamparna?

På den här bilden är inte bara två pekfingrar, utan två trattkantareller. Ser du båda svamparna?

Så fort du sett en trattkantarell ska du sätta dig på huk och se dig omkring. Jag lovar att du ser fler!
Lycka till!
/Kajsa

Föräldrabeteende i skog vs lekplats

En sak jag funderat på när jag varit föräldraledig under senaste året är på vilket sätt vi umgås med våra barn på olika platser. Jag har nämligen märkt att jag beter mig olika om jag är i skogen med mina pojkar jämfört med en lekplats.

På en lekplats ställer jag mig oftast bredvid klätterställningen, gungorna eller rutschkanan och tittar på när sexåringen leker. (Ettåringen har mest varit i vagnen och sovit…) Möjligtvis ger jag sexåringen fart när han gungar, men det är sällan jag gungar eller åker kana tillsammans med honom. I skogen har vi ett helt annat samspel, där jag är mer aktiv. Vi tittar på myror, klättrar uppför stup eller kryper in under granar ihop. När vi kommer hem har vi ofta lika mycket barr i håret och smuts på knäna. Dessutom har vi pratat mycket mer med varandra.

Det här gäller även när vi är ute med kompisar. Vi föräldrar leker och pratar med våra barn på ett annat sätt i skogen. Är vi på en lekplats är det lätt hänt att föräldrarna sitter på en bänk och pratar med varandra medan barnen leker en bit därifrån.

Jag säger inte att det är fel att vara på en lekplats jämfört med skogen. Mina barn har jättekul oavsett om de sitter i gungor eller på en skogsbacke. Och ibland är det både skönt och nödvändigt med lite vuxenprat… Men det kan vara värt att ta sig en tankeställare hur man beter sig som förälder och hur/när vi pratar med våra barn. Har ni själva märkt någon skillnad?

Det här var lite filosofiska tankar så här på fredagskvällen. Hoppa ni får en härlig hösthelg. Vi planerar för både orientering och svamputflykt, så jag ser fram mot spännande samtal och barr i håret. 🙂

/Kajsa

Lekplats....

Lekplats….

... eller skog, det är frågan.

… eller skog, det är frågan.