Okategoriserade

Vinbärsgelé till den vilda maten

/ utefolket / Lämna en kommentar

Även om det dröjer ett tag till älgjakten så är det kul att förbereda lite goda tillbehör. Här är ett recept på den enklaste gelén.

Repa en liter röda vinbär. Lägg i en kastrull och koka upp och låt småkoka en kvart. Leta upp en duk eller örngott som du tröttnat på . Gör en sil av tyget och lägg i bären med en skål under. Pressa ur all saft med en träslev. Mät nu hur mycket vinbärssaft du har och ta i  lika mycket socker. Koka ytterligare en kvart till tills du ser att saften börjar ”skinna sig”. Då är det klart.

Koka upp bären och låt småkoka i en kvart

Koka upp bären och låt småkoka i en kvart

Sila bären med en tygsil

Sila bären med en tygsil

Enklaste gelén till den vilda maten

Enklaste gelén till den vilda maten

Häll upp den heta gelén i rena glasburkar. Invänta älgjakten. Avnjut med en god älgstek i gott sällskap. Gelén är också god till smakrika ostar.

Vitamindrink från naturen

/ utefolket / Lämna en kommentar

Nu finns det massor av vinbär. Jag provade att göra en enkel morgondrink som blev supergod.image
Plocka 5 dl vinbär, ta en mixer eller annan lämplig fruktpress och mixa tillsammans med 1 msk honung.
Vips så har du din godaste morgondrink klar. Det som inte blir saft av använder du till  filen.

Finaste isbitarna! 

/ utefolket / Lämna en kommentar

Här kommer ett tips på enkelt sommarpyssel. 

Häromdagen hade vi kompisar här och alla barnen var lite rastlösa efter ett tag (de hade tröttnat på studsmattan och att spela fotboll). Eftersom vi har smultron i trädgården och blåbär som precis börjar mogna utanför tomtgränsen, gav jag dem ett uppdrag – plocka bär och göra fina isbitar. 

Alla fyra, från två till sju års ålder, sprang ut med var sin liten mugg. De åt nog mest, men lagom mycket blev kvar så det räckte till att lägga i isbitsformarna. Jag kompletterade med några ätbara tusenskönor. 


När vi åt middag lite senare kunde barnen stolt hälla upp vatten och de vackra isbitarna i glasen. 

/Kajsa

Potatissallad med sting

/ utefolket / Lämna en kommentar

Trött på trista potatissallader? Här kommer en superenkel potatissallad som är perfekt att ta med sig på utflykten till grillat eller bara med en sallad. Blev inspirerad av en middag på midsommarafton hos familjen Nilsson där vi fick en supergod potatissallad med god kryddning. Jag gick hem och gjorde min egen variant som blev riktigt bra. Gör så här:

Tärna potatis i mindre kuber. In i ugnen i 225 grader i ca 20 minuter tillsammans med lite sesamolja.  Den är klar när den är mjuk med ändå har lite tuggmotstånd kvar.

Blanda tomatmarmelad, tomatpuré, salt, peppar och vitlök efter smak. Klipp massor av gräslök. Smaka av med Dukkah (en egyptisk kryddblandning baserad på rostade nötter) Blanda i den varma potatisen och ta i lite flingsalt. Ät och njut! Alla ingredienser går att köpa färdiga så detta är riktig snabb utemat. Lycka till!IMG_4513

Behåll känslan – gör syrensaft

/ utefolket / Lämna en kommentar

Efter en dvala på med än ett år tänkte jag väcka liv i Utefolkets blogg igen. Det är inte klokt att varken jag, Jenny eller Annette som har bloggen tillsammans  inte hunnit med den, fast vi älskar skog, natur och att skriva. Så kan det gå när man jobbar för mycket… Men nu fick jag inspiration och har provat en sak som jag vill dela med mig.

Visste ni att det går att göra saft på syrener? Jag visste inte förrän häromdagen och nu vet jag hur det smakar. Gott! Prova ni också innan syrenerna blommar över. Det är inte svårt och bara känslan av att dricka saft gjord av syrenblommor är fantastisk.

Här är receptet:

  • 20-25 klasar lila bondsyren
  • 3 lime eller två citroner
  • 1 kg socker
  • 1 liter vatten
  • 30 g citronsyra (en liten påse)

Koka upp socker och vatten så det blir en sockerlag, blanda ner citronsyran i lagen. Skölj blomklasarna och plocka av blommorna från stjälkarna. Skär limen i skivor. Häll sockerlagen över blommor och lime. Låt stå kallt i ca tre dagar. Sila och häll upp på flaskor. Förvara i kylskåp.

Smaken är lite vuxen, min sjuåring gillade den inte, vilket jag är rätt nöjd med då får vi vuxna saften för oss själva. Till helgen ska jag prova blanda den med ett mousserande vin. Gissar att det blir årets sommardrink!

Bara att få den här färgkombinationer hemma i köket gör att det är värt att prova göra syrensaft. Visst är det fint?
Provsmakning av saften på altanen, samtidigt som jag njuter av kaprifolen.

 

 

 

Bästa ketchupen är från Söderhamn!

/ utefolket / 3 kommentarer

Vi har ofta med oss korv när vi är på utflykt. Det är enkelt att ta med, går snabbt att fixa och är lätt att äta. Oftast har jag korvarna i varmt vatten i en termos. Självklart är det allra roligast och godast att göra upp en eld och grilla, men det är mycket enklare med termosen.

Ketchup och senap från Söderhamn - bäst på utflykten!

Ketchup och senap från Söderhamn – bäst på utflykten!

Men så är det detta med ketchupen… Varmkorv med bröd utan ketchup går ju bara inte, men att släpa med en stor plastflaska på utflykten är inte kul. Därför blev jag jätteglad när jag hittade tuber med ketchup och senap i alldeles lagom storlek för ryggsäcken på Hemköp i Söderhamn för ett tag sedan. Mina svärföräldrar bor där och varje gång vi är på besök passar jag på att köpa med mig ketchup och senap. Senap på tub är i och för sig inget speciellt, men det är lite kul att det är två lokala produkter som hör ihop. Men det är ketchupen som är grejen.

Det står inte på etiketterna vilket företag som gjort de här produkterna, bara ett telefonnummer för kundkontakter och adressen till kommunens webbplats. Det kanske är någon slags profilprodukt från Söderhamns kommun? Om det är så, måste jag ge en eloge till de som jobbar med kommunikation i Söderhamn. Ketchupen är en oväntad och användbar profilprodukt. Väl värd att sprida utanför kommungränsen.

Råkar du ha vägarna förbi Söderhamn vet du alltså vad du ska köpa med dig. Missa inte att ta en tur på Hällmyrans fina skidspår. Hemmasonen Anders Södergren har fått ge namn till en av slingorna. Kul!

Köp inte mossa med flamskyddsmedel

/ utefolket / Lämna en kommentar
Multipris på kemikalier!

Multipris på kemikalier!

Har ni sett att Ica säljer flamsäker mossa? Jag såg det häromdagen. Allvarligt, vad är det här för skit? Jag kan förstå att det är bra med julpynt som inte tar eld så lätt, men här har det gått för långt. Det finns kemikalier överallt, en del farliga, andra inte. En sak är säker, det behövs verkligen inte mer.

Preparerad, flamsäker "mossa" - fel på så många sätt!

Preparerad, flamsäker ”mossa” – fel på så många sätt!

Flamskyddsmedel är ofta fettlösliga och kemiskt stabila. Det betyder att de bryts ner långsamt. Sprids de i miljön blir de kvar länge. De finns i vårt blod, fett, till och med i bröstmjölken. En del flamskyddsmedel är väldigt giftiga och kan vara hormonstörande, i värsta fall orsaka cancer. De allra flesta flamskyddsmedel vet ingen ens vilka effekter de har på människor och miljö. Hos Kemikalieinspektionen kan du läsa mer om flamskyddsmedel.

Kan vi inte komma överens om att låta bli att köpa den här kemiskt preparerade mossan, då kanske Ica tar bort den ur sitt sortiment till nästa jul.

Lägg förresten märke till att mossan i påsarna är grön. I vanliga fall brukar Cladonia Stellaris, eller fönsterlav som den faktiskt heter, vara vitaktig. De flesta kallar det här för vitmossa och jag gissar att färgen påverkats av behandlingen på något sätt. Så här ser den ut i vanliga fall…

Fönsterlav - inte vitmossa! (Fotot lånat från Wikipedia)

Fönsterlav – inte vitmossa (Fotot lånat från Wikipedia)

Så här ser vitmossa ut! (Fotot lånat från Wikipedia)

Så här ser riktig vitmossa ut (Fotot lånat från Wikipedia)

Om man är orolig för att mossan (eller rättare sagt laven) ska fatta eld är det enklare att använda något annat. Varför inte fina stenar och snäckor? Ett annat alternativ är förstås att plocka mossa eller lav i skogen och sedan ha koll på ljusen.

Sommarminnen i adventsljusstaken, bra alternativ till mossa. Böckerna rekommenderar jag varmt - Makt plast gift & våra barn av Ethel Forsberg och Den flamsäkra katten, om kemisamhället, hälsan och miljön utgiven av Naturskyddsföreningen.

Sommarminnen i adventsljusstaken, bra alternativ till mossa. Böckerna rekommenderar jag varmt – Makt plast gift & våra barn av Ethel Forsberg och Den flamsäkra katten, om kemisamhället, hälsan och miljön utgiven av Naturskyddsföreningen.

/Kajsa

Abisko del 6 – skattjakt på riktigt!

/ utefolket / Lämna en kommentar

Vet ni att man kan hitta granater i fjällen? Jag menar självklart inte sådana som exploderar, utan ädelstenar. Ska man vara helt korrekt är de granater vi hittar i Abisko halvädelstenar. De heter Almandingranater och inte speciellt värdefulla, men det har ingen betydelse, de är fina ändå. De är svarta eller mörkröda och sitter i glimmerskiffer.

Enklast att hitta skiffer med granter är att leta vid eller i en bäck. Det är lätt att hitta rätt sorts stenar. De finns nästan överallt!

I bäcken Ridonjira uppe på Nuolja är det lätt att hitta stenar med granater i.

I bäcken Ridonjira uppe på Nuolja i Abisko är det lätt att hitta stenar med granater i.

Sedan kan man försiktigt knacka på stenarna med en hammare och mejsel, så får man ut granaterna.

Viktigt med skyddsglasögon när man ska hacka på stenar.

Viktigt med skyddsglasögon när man ska hacka på stenar.

Det här brukar vi göra varje gång vi är i Abisko. Det har resulterat i att vi har en samling med små och stora granater hemma. Några har vi gjort smycken av. Min syster har bland annat ett par örhängen och jag har ett halsband som min pappa gjort. Han har gjutit in en granat i silver, så den ser ut som ögat på en ripa. Visst är det fint?

Två granater, en sten med granter i och mitt halsband med en granat från Abisko.

Två granater, en sten med granter i och mitt halsband med en granat från Abisko.

På Ädelstensakademin kan du läsa mer om granater och andra ädlelstenar .

Det här blir sista inlägget om Abisko för ett tag framöver. Nu väntar jakt i Jämtland nästa vecka. Lovar att skriva om det när jag är på plats i älgskogen.

/Kajsa

 

Stenbär – doldisen alla sett men inte känner till

/ utefolket / Lämna en kommentar
Så här ser stenbär ut. Finns överallt och går att äta.

Så här ser stenbär ut. Finns överallt och går att äta.

Känner du till stenbär? Inte? Jag är helt säker på att du sett de röda bären, men kanske inte noterat dem. De finns överallt i diken och vägrenar, från fjällen till min gata här i Vallentuna. Vi pratar om blåbär, hallon, smultron, åkerbär och hjortron, men varför inte börja prata om stenbär också?

Stenbär går att äta och är precis som andra bär nyttiga med massa c-vitaminer. De smakar lite syrligt, men helt OK, tycker jag. På skogsskafferiets webb tipsar skribenterna om att man kan göra gelé eller saft av stenbär. Det låter kanske lite väl ambitiöst tycker jag. Det räcker med att börja lägga märke till den här doldisen och smaka!

OBS! Innan du smakar måste du ha koll på att det inte är liljekonvaljbär du har framför dig. De är nämligen giftiga.

/Kajsa

Abisko del 5 – upptäcksfärd runt Abiskojokkens canyon

/ utefolket / 1 kommentar
Abiskojokkens canyon - ett måste för alla som är i Abisko.

Abiskojokkens canyon – ett måste för alla som är i Abisko.

Är du i Abisko behöver du inte gå långt för att uppleva spektakulära vyer, brusande fjälljokkar och höga klippor. Abiskojokkens canyon ligger bara några hundra meter från turiststationen och det är en enkel promenad på några få minuter längs med en grusväg för att nå fram till första klipporna.

Turiststatonen ligger alldeles intill Abiskojokkens canyon.

Turiststatonen ligger alldeles intill Abiskojokkens canyon.

Här forsar vattnet fram, vitt skummande och vrålande. Jag tror alla som ser det här blir hänförda över naturens krafter.

Min femåring gillar att gå runt jokken. Han kallar det här för äventyrspromenaden och varje gång vi går den upptäcker vi något nytt. Det är ingen lång promenad, ca en kilometer och lätt att gå med grusväg och spångar.

Spångar är förresten alltid spännande att gå på. Det har Jenny, som också skriver här på bloggen, berättat om tidigare. Läs här.

- Jag älskar att springa på spångar! sa min son och rusade iväg...

– Jag älskar att springa på spångar! sa min son och rusade iväg…

En jättegryta på klipporna vid forsen.

En jättegryta på klipporna vid forsen måste förstås undersökas noga.

Nya intressanta informationsskyltar om natur och historia finns på flera ställen runt jokken.

Nya intressanta informationsskyltar om Abiskos natur och historia finns på flera ställen runt jokken.

Spännande djupa sprickor i marken, precis bredvid stigen. Vi funderade på om någon tappat något i sprickan...

Spännande djupa sprickor i marken, precis bredvid stigen. Vi funderade på om någon tappat något i sprickan…

Nya spångar och ny bänk på ovansidan av canyonet. Vi njöt av kvällsolen. Bilden är tagen ca kl. nio på kvällen.

Nya spångar och ny bänk på ovansidan av canyonet. Vi njöt av kvällsolen. Bilden är tagen ca kl. nio på kvällen.

Man kan tro att naturens krafter har format jokken och att det sett likadant ut sedan tidernas begynnelse, men det är fel. När järnvägen byggdes i början av 1900-talet anla rallarna en kraftstation i Abiskojokken. De ledde om hela vattenfallet och ändrade utflödet, allt för att få el till borrarna som skulle användas för att göra en tunnel genom fjället Nuolja. Men en av vintrarna frös hela jokken och de fick borra för hand trots allt slit med att flytta hela Abiskojokken.

Det här tål att tänka på när man åker genom tunneln från Abisko påväg till Björkliden. Det tar bara någon minut så har man åkt igenom en tunnel som tog flera år att bygga. Här kan du läsa mer om bygget av malmbanan och se intressanta bilder från den tiden.