Vi gick förbi en myrstack häromdagen när vi var ute i skogen. Vi tittade på stacken, såg några myror som kröp omkring ganska långsamt och funderade över hur de har det på vintern. Jag berättade att de sover i marken under myrstacken.
Vi funderar över myrornas vinterplaner vid en myrstack i höstsolen.
-Men hur ser det egentligen ut därnere? undrade min sexåring. -Sover de i egna rum som jag? -De vill nog ligga och gosa tillsammans, svarade jag. Då visste jag inte hur många myror som faktiskt ligger och gosar ihop. Nu har jag kollat upp det. Så här har myrorna det på vintern…
Snart sover allihop!
Till skillnad mot många andra djur samlar de ingen mat inför vintern, eftersom de går i dvala. Det betyder att de andas mycket långsamt och ligger stilla nästan hela vintern. Den näring de har i kroppen räcker minst sju månader.
Varje myrstack är lika djup som den är hög. Hela stacken och snön skyddar mot kyla och de flesta vintrar blir det inte köldgrader i deras sovkammare. Om det skulle bli rejält kallt klarar myrorna temperaturer ända ner till -100 grader. Redan på sensommaren börjar deras kroppar att ställa om sig för kyla. När nätterna blir längre och dagarna blir kortare ”känner” myrorna att det ska bli kallt om några veckor. Då bildas glycerol i alla mikrosmå celler. Man kan jämföra glycerol med en antifrysvätska.
Myrorna ligger i klumpar om flera tusen så att de värmeisolerar varandra. Längst in i varje myrklump ligger en drottning. Hon måste ha det bästa skyddet eftersom utan drottningar kan inte stacken leva vidare.
Man kan förstå att grävlingar, gröngölingar och andra djur gärna gräver i myrstackar på vintern. Att hitta en klump med tusen myror måste ju vara bingo för någon som är väldigt hungrig.
Så var det detta med att ligga och gosa. Tänk att göra det med 999 andra hela vintern, som myrorna! Mysigt eller bara trångt? Det kan man fundera på nästa gång man går förbi en myrstack…
/Kajsa
Utefolket 