Ut och miniknata?

Vårhelg och sugna att hitta på något nytt, men vet inte vad? Har barn i åldern två, tre-sex-sju?

I princip varje helg under vår och höst, samt rätt så ofta på sommaren ordnas orienteringar runt om i landet. På nästa alla orienteringar anordnas något som kallas ”Miniknat” för de minsta (de man inte vill skicka ut själva i skogen på en 2km bana). Det innebär att man får en karta och traskar, ja, en del rusar, runt en snitslad bana, går i mål och får kanske en festis och/eller ett pris (såpbubblor, penna, visselpipa, klistermärken…).

Du hittar alla orienteringstävlingar här, och du kan sortera på månad, landskap, etc. Om du hittar en tävling lagom nära, så klickar du på den, och då kommer du till informationssidan till den tävlingen. Om du klickar på dokumentet som heter ”Inbjudan” i högerkanten, så kan du läsa så att de säkert har Miniknat (jag kan dock inte minnas att det sedan jag fick barn för 13 år sedan har varit en orienteringstävling utan miniknat…) och vilka tider det är ”öppet”.

Tja, sen är det bara att åka ut, ta med lite pengar till parkeringsavgift, och testa! Såklart kan ni vuxna också testa en mer utmanande bana – och då kan ni lämna in barnen på barnpassning…

Här är några äventyr på våra senaste Miniknat:

miniknat 2

Stämpla är kul!

prispall miniknat

Ibland kanske man får medalj!

miniknat repklättring

En bana av det äventyrligare slaget!

miniknat i kjol

Och det går jättebra att springa i kjol

miniknat hinder

Ibland är det lite extra hinder längs banan

mål miniknat

Och till sist går man förstås i mål!

Smart grej till grillutflykten

De här var varit våra följeslagare på många utflykter, smidiga att ta med!

teleskopgrillspett

Teleskop-grillpinne kanske man kan kalla dem?

Att tälja sina egna grillspett är ju något av en rättighet och hör till när man är på korvgrillningsutflykt, men till barn som inte är så stora att de får ha kniv (vi pratade just idag om när nu tio-åriga sonen fick köpa en kniv; sex och ett halvt kom vi fram till. Gick alldeles utmärkt, kan återkomma i knivfrågan :-)) är de här perfekta!

Korvgrillning

Många grillpinnar blir det när många vill grilla samtidigt…! Här var det både egentäljda och köpevarianten.

Jag vet faktiskt inte varifrån våra kommer, men jag hittade snarlika till exempel här och här.

Ut och grilla!

/Jenny

Piroger perfekt picknickmat – pröva!

pirogerVi är sex i familjen, två vuxna, (inte så kräsna) och fyra barn (hyfsat normalkräsna barn). Nu stundar orienteringssäsongen vilket innebär att vi var och varannan helg åker ut på något gärde ute i skogen, springer och blir hungriga. På orienteringstävlingar finns alltid en utmärkt marka, och jag stöttar gärna arrangörsklubbarna – men sex hamburgare – vilket det blir då-  varje helg, hela våren? Och hösten? Som de två små (tvillingarna, 4,5 år vardera) dessutom kastar hälften av?

piroger bättre

Vår nya matsäcksfavorit är piroger. Klassiska med köttfärsfyllning till barnen. Senast gjorde jag en med spenat, fetaost och lök till de vuxna – riktigt gott! Och så en med svampfyllning, bara till mig…

Den ambitösa gör egen deg, den mindre ambitiösa, som jag, köper färdig pizza/smördeg…

Grundrecepet köttfärspirog:

  • 400g  hela tomater på burk
  • 1 gul lök
  • 500 g nötfärs
  • 1 msk olja
  • 1 köttbuljongtärning (jag kör Voltaires buljonger, fria från konstiga grejer!)
  • 1 tsk torkad oregano
  • 1 1/2 dl riven ost
  • salt och peppar
  • färdig pizzadeg
  • 1 ägg 
  1. Sätt ugnen på 200˚C.
  2. Skala och hacka löken. Låt tomaterna rinna av.
  3. Stek lök och färs i oljan i en stekpanna. Lägg ner tomaterna och krossa dem lite med en stekspade. Smula ner buljongtärningen och låt allt koka ihop ca 5 minuter. Krydda med oregano och rör ner osten. Smaka av med salt och peppar.
  4. Rulla ut degen och skär den i lika stora fyrkanter, 2 st per port. Fördela fyllningen på degen. Pensla runt kanterna med uppvispat ägg. Vik ihop dem till trekanter.
  5. Lägg dem på en plåt med bakplåtspapper. Pensla dem med ägg.
  6. Grädda mitt i ugnen ca 15 minuter.

Ät och njut och testa dig fram till era favoritfyllningar! Kommentera och tipsa gärna här nedan så vi också får testa…!
/Jenny

Trädkull

En klassisk lek inom orienterarvärlden! Eftersom man då ofta håller till i; just det, skogen.

Trädkull går helt enkelt till så att man bestämmer ett lagom stort område med lagom många träd, utser en kullare och sätter igång! Du är såklart fri när du håller i ett träd. Perfekt att ta till till exempel om ni är ute, har suttit still och barnen (och vuxna!) är lite småfrusna.

I den svårare varianten leker ni i blandskog, och det är bara barrträd, eller till och med bara tallar, som gäller…

Träd

Träd är bra till mycket!
/Jenny

Leta vårtecken!

Sverige är ett avlångt land (haha, kan ett inlägg börja klyschigare?!), och det härliga med det är att våra vårtecken ser olika ut beroende på var vi bor. Jag växte upp i Kiruna, där var strömstaren och de första purpurbräckorna vid Abiskojokken klassiska vårtecken. Och förstås ljudet av porlande vatten när man åkte skidor på jokkar och bäckar. Numera, nere i Stockholm, så är det ju mer åt hållet vitsippor och tussilago.

Vitsippor

Förra helgen var vi ute och letade vårtecken. Vi var kanske inte jätteframgångsrika, men de här stod ute i backarna och kanske inte direkt neg, men visst säger de att det är vår?!

Blåsippor

Även fyraåringarna hade koll på att vi inte fick plocka dem, fast ”hos farmor får vi det” (som bor i Småland). Det är inte så lätt att hålla koll på vilka växter som får plockas och inte, men här kan du ladda ned Naturvårdsverket skrift om detta!

Ett tips är att göra nästan som en bingobricka, skriva upp/klippa ut bilder på vårtecken och så gå ut under vårhelgerna – vad prickar vi av den här gången?!

Knoppar

”Ja, visst gör det ont när knoppar brister – varför skulle annars våren tveka?”

För övrigt kan jag meddela att jag personligen är tacksam så länge jag slipper se alltför slingrande, sick-sack-mönstrade vårtecken. Vilka vårtecken har ni hittat hittills?

/Jenny

Spång-gång

spånggång

Ibland kan ett äventyr vara en tjugo minuters promenad i pausen som uppstår då mamman (jag) åkt rullskidor på vägarna runt, och make och äldsta dottern ska springa hem genom skogen från den bestämda mötesplatsen. De små är med i bilen och när make och dotter sprungit iväg går vi en kort promenad – jag vill visa en lång och rolig spång!

”Jag älskar stångar” ropar ena fyraåringen och båda springer och hoppar iväg längs stigen. Den ena med en färgglad plastväska i handen. Vi går längs spången, hela vägen över myren. Och så tillbaka.

– Jag vill gå på spången igen!
Och så går vi tillbaka över myren. Nu går vi även 50 meter extra, till den kallvattenkälla jag vet finns där. Lyckan är stor när vi alltså kan dricka vattnet direkt där i skogen! Rent, kallt, klart vatten.

Ibland kan ett äventyr vara så enkelt och så fantastiskt. Plastväskan var full med pinnar när vi kom hem igen.

kallkälla

/Jenny

Puh-pinnar

Ni har väl kastat puh-pinnar? Vi gjorde det härom helgen, när barnens kusiner hälsade på. Puh-pinnar omnämns till och med i Nationalencyklopedin, och för den som nu inte läst Nalle Puh, så går leken ut på att man står på en bro över en bäck, å, ja – ett rinnande vatten, kastar i en pinne på ena sidan bro, och så tittar man när den kommer flytande fram på andra sidan bron.

I dessa tider av snabba youtubeklipp som barnen klickar fram på paddan, helkonstiga hemmafilmer i american funniest homevideos och annat spektakulärt, så ter sig detta möjligen som en väl enkel aktivitet. Kanske är det det som är storheten med puh-pinnar. Pröva själva. Den ambitiösa kan såklart tälja barkbåtar och starta ett race – men vårt tips är att nöja sig med originalversionen. Vi lovar – det räcker.

Nalle-Puh-och-Nasse-kastar-pinnar-i-an_1002 puh pinnar beskuren

Originalversionen från 1926                              Samma fascination mars 2014

/Jenny