Jag fick en tankeställare häromdagen då jag följde med min son och hans dagisgrupp ut i skogen. Varje vecka, så gott som hela året, är de ute i skogen och leker, upptäcker djur och växter,  äter matsäck m.m.

När vi satt där och åt våra smörgåsar sa jag att vi kunde leka borta vid stupet när vi var klara. Då undrade flera av barnen vad jag menade. – Vilket stup? -Hur ser ett stup ut? frågade de. Det här var femåringar och jag är övertygad om att alla egentligen vet vad ett stup är, men de tänkte på något annat än det som fanns precis bredvid oss. De har helt säkert sett stup på massa barnfilmer eller i barnböcker, men de har inte förstått att det även finns stup i skogen, fast de ser annorlunda ut än på film.

Ett stup i sagornas värld.

Det slog mig att det är viktigt att vi berättar vad vi ser när vi är ute i skogen med barnen, sätter ord på allt från växter till stenar. Det vi tycker är en självklarhet är inte det för dem.

Ett alldeles vanligt stup.

När vi ätit upp matsäcken gick vi bort till stupet, ett litet, vanligt stup med mossa och stensöta. Alla fick titta och känna, några provade att klättra lite. Då förstod de att stup alltså kan se olika ut i verkligheten jämfört med filmer och böcker.

Med det sagt vill jag slå ett slag för att ta med era barn ut och klättra. Det finns stup i alla storlekar för alla åldrar och lyckan är stor när man klarat att klättra högst upp.

//Kajsa

Uppe på toppen!