Inte en orm!

Den här filuren träffade vi i skogen häromdagen. -Kolla en kopparorm, ropade jag och pekade så min son också skulle se den. Min pojke tyckte kopparormen var jättefin och vi kunde titta en lång stund innan den långsamt slingrade sig in i blåbärsriset.

-Är den giftig? undrade min pojke. -Nej, sa jag. Det här är egentligen inte en orm, utan en ödla utan ben. -Konstigt, tyckte sonen. Är inte alla ormar ödlor utan ben? Det hade jag inget bra svar på. Jag har för länge sedan lärt mig att kopparormar egentligen är ödlor. Men varför är det så egentligen? Nu tänkte jag reda ut det här en gång för alla… Har läst på Wikipedia och andra webbsidor som är skrivna av folk som verkar ha koll.

Så här är det:
Det här djuret heter egentligen kopparödla, men kan kallas kopparorm eller ormslå. Till skillnad från ormar har kopparödlor väl utvecklade ögon med ögonlock och kan blinka som andra ödlor. Ormar har bara en liten hudflik som täcker ögat. Jämfört med en orm är kopparödlan långsam och klumpig. Blir den rädd kan den tappa svansen, precis som andra ödlor. Alltså ska man inte peta på den, så den blir skrämd. Men skulle man vända på en kopparödla så ser man att den har små fjäll även på undersidan, precis som på ovansidan. Ormar har (nästan alltid) extra stora och breda fjäll på undersidan. Fast nu ska man ju helst inte röra den, så hoppa över det där med att vända den… Kopparödlan kan bli mycket gammal. Det påstås att den är den mest långlivade av alla ödlor och att den blir omkring 30 år i vilt tillstånd och upp till 54 i fångenskap.

Så där, det var dagens biologilektion.
/Kajsa

Peta inte på kopparödlan. Blir den rädd kan den tappa svansen.